Första skoldagen

Det har gått jättebra idag. Jag var som nervös innan men nu känner jag mig mest bara förväntningsfull inför det som kommer. Imorgon blir det mer en riktig skoldag med grupp uppgifter. Idag har vi mest fått information och börjat vår jätteroliga mottagning. Ikväll hade vi fångarna på vvh (vårdvetarhuset) där vi sprang runt i vårt andra hem och samtidigt fick uppgifter som vi skulle lösa i lag. Mitt lag heter nervus opticus (synnerven) Lag 2.

I morgon är en ny dag och nu ska jag sova äntligen. Nattinatt!


Sjuksköterska wannabe

Hej jag heter Nina och jag vill bli ambulanssköterska. Jag blir galen när jag hör om de i trafiken som kör för fort och vårdslöst förbi olyckor och vägarbeten. När jag hör om de som fotar offren och de som jobbar med olyckorna.

Jag blir galen när jag hör att brandkåren får ställa bilarna ivägen för att hindra folk från att köra förbi då så många inte sköter sig. Jag blir galen när man nu måste spärra andra vägbanan på motsatt sida för att folk är för nyfikna så de inte klarar av att köra förbi utan att ha klämt i sig en stor tub glosalva.

Kör bara lugnt och försiktigt förbi. Man kan läsa om vad som hänt i tidningen. Mer behöver man inte veta.

Hux flux är det jag som är där och försöker hjälpa de som behöver hjälp och jag vill definitivt inte bli påkörd när jag gör mitt jobb.

Första skoldagen idag och peppen är total och fjärilarna i magen också.


Förlovningsdag

Idag firar vi vår tvååriga förlovningsdag. Johan friade i bastun i vår stuga som är i den lilla byn Näsvattnet.

Min själsfrände som jag älskar av hela mitt hjärta 💕


Sista dagen gjord

Så kom då den sista arbetsdagen och allt gick bra tills jag skulle gå min hejdå runda och som jag räknat med kunde jag inte hålla mig när det var dags att säga hej då till bagarna. Mina sötisar som jag lämnar...fy fan så jobbigt. Men nu är det gjort så nu kan jag med spänning se fram emot måndagen och pluggstart.
 
Dagen idag gick i alla fall riktigt bra och jag fick avsluta med två fina barntårtor.
 
 
 
Sedan hade jag sån tur att två finisar från fisken gav mig en helt perfekt lunchlåda. Nämligen en liten smörgåstårta med en flagga på där det stod Lycka till bästa Nina. Det har varit så roligt att se hur glada alla är för min skull än om det så klart är ledsamt att vi inte kommer att jobba tillsammans på samma sätt mer.
 
 
Nu försöker jag fixa med det sista inför skolan och håller för tillfället på och grejjar med min nya dator. Självklart ska det även firas och jag har nyss hällt upp ett glas bubbel. Whoop whoop! Jag heter Nina och jag är en student!
 
 

Guldhorn

Förra året gifte vi oss och bröllopsresan blev till våra fina vänner i Tyskland. Vi jagade några dagar i den delen som heter Nordrhein-Westfalen och en morgon fick jag fälla en rådjursbock.

Jag lämnade hornen då de skulle in för bedömning och nu i veckan fick jag höra att de fått högsta betyg. Jag är också den icke tyska jägaren som fällt den största bocken under 2015.

Jag känner mig väldigt stolt över de jättefina hornen.


Avskedsfest

Alltså jag har ju de knasigaste arbetskompisarna. Idag är ju näst sista dagen jag jobbat och vad händer det första som händer när jag börjar mitt arbetspass? Jag blir tårtad så där att grädde och vaniljkräm trycks långt upp i näsan. Sedan kommer en laddning vatten, mjöl och ägg. Tårtan va väldigt god iallafall. Mycket grädde och vaniljkräm.

Sedan blev det tårtbjudning för arbetskompisar på hela coopen. Smultron och kesellamousse och nougatchokladmousse tårtor. Gjorde en av dem med sjukskötersketema.

På kvällskvisten möttes vi sedan upp på Great Eastern för mongolisk bbq, surr och härligt umgänge. Fick jättefina presenter sv både chefen och arbetskompisarna. En ryggsäck fylld med ost, kex och startkitt av pennor, block m.m. och champagne, spakitt och sjuksköterskemössa, förkläde och penna som ser ut som en spruta med blod i.

Har ju fått jättemånga frågor om hur det känns och ärligt talat så vet jag inte riktigt. Det är som att jag ställt känslorna på paus för att jag ska kunna känna efter sedan när jag får möjlighet. Har ju sedan tidigare fått ett och annat utbrott då jag känt mig alltifrån frustrerad till ledsen, arg och besegrad. Men jag tror att det ska bli bra det här. Det känns spännande och roligt också och jag kommer att ta med mig massor av erfarenhet.

Med det sagt så kommer jag att sakna alla arbetskompisar och det är det jobbigaste av allt, att lämna alla dom. Imorgon blir det grinkalas när jag stämplar ut och sitter ensam någon stans. Kärlek till er!


Tebjudning och päronpaj

Så var det dags att baka då :)

Ikväll är jag bjuden på te hos en arbetskompis. Sa att jag skulle ta med något smarrigt och idag kände jag att jag var sugen på paj och päron så därför så blev det en päronpaj.

4 finhackade päron
100 g smör
1 dl kokos
1 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl
0,5 dl strösocker
0,75 dl farinsocker
2 tsk vaniljsocker
1 tsk ingefära
Ca 1 msk ljus sirap

Strö ut päronen i en pajform.

Kläm ihop allt utom sirapen till en smulblandning och fördela över päronen.

Spritsa ut sirapen över smulorna som om det vore mjukglass du häller toppingen över.

Grädda på runt 160 grader till det blir gyllenbrunt.

Servera med vaniljglass eller vaniljsås.


Jag har börjat blogga!

Ja så är det alltså dags igen, jag ska börja blogga. Alltså det här med bakblogg verkar ju vara toppen. Få baka vad man vill, när man vill är ju fantastiskt. Få driva sin passion dit man vill istället för mot något mål man inte riktigt vet vart det är. Underbart!
 
Ja i alla fall så är jag ju på väg att byta ut mina 12 år i bageri till 5 års skolbänksplugg. En galen tanke att byta min...ja identitet som bagare mot något helt nytt. Hur kan jag göra det då jag som är så duktig? Varför startar jag inte eget? Ja för 12 år sedan visste jag ju inte att jag skulle känna som jag gör nu. Den där känslan när man fortfarande älskar sitt jobb men bara känner nästan en desperat känsla att nu måste jag lägga av. Så ja jag lägger av.
 
 
När jag fick möjligheten att prata med Jan Hedh min stora idol under den perioden i min karriär som jag tävlade så sa han en sann grej. Att det är timmarna efter arbetstid som formar den konditor/bagare man vill bli. Så är det ju, bakar man för någon annan är det ju deras förväntningar, krav och drömmar man till stor del får följa. Nu kommer jag verkligen kunna forma mig själv så får vi se sedan när jag och kärleken gjort bort alla resor, hus, ev. barn och allt möjligt annat om jag startar eget då.
 
Sen blir det inte bara bakning utan även annat från livet då jag vet att mina avlägsna familjemedlemmar, släktingar, kusiner och vänner gärna vill uppdatera sig mer än om recept och en och annan kaka. Så läs gärna och kommentera om lite vad ni vill läsa om så ska jag försöka blogga så ofta jag kan.
 
Puss och kram!

RSS 2.0